Mormorsrutor

Idag har jag för första gången provat att virka mormorsrutor. Det gick över förväntan och jag kände mig så duktig.

Jag googlade efter mönster och använde till slut det här. Mönstret var lätt att följa, även om man inte är van mönsterläsare och det är inte jag.

Mina rutor blev inte så stora, vilket ju kan bero på att jag skippade det 4:e varvet. Om jag ska göra en filt kommer det ta eviga tider med de här små söta rutorna.

Men det är klart, att virka mormorsrutor är klart beroendeframkallande, så vips kanske det är en färdig filt...

Virknålsfodral

Eftersom min förra virknålsförvaring, en fryspåse, varit trasig ganska länge sydde jag ett nytt fodral i dag.  De här tygerna fick vara med i dagens projekt.

 Utsidan av fodralet är sytt av tyg från ett förkläde som jag köpt på Tradera.

Fodret på insidan är från påslakanet som jag köpte på Stadsmissionens second hand förra veckan. Till facket använde jag det fina hjärttyget och kantade med samma tyg som på utsidan. För att hålla virknålarna på plats sydde små fack och ett lite större fack för saxen. Till sist sydde jag fast en spets som jag virkade i helgen. Garnet var lite för tjockt och jag hade inget mönster, men jag blev ändå riktigt nöjd med min spets.

 Här ser man facken lite bättre. Längst till vänster är det större facket för saxen.

Spetsen i närbild. Fastsydd med små, små stygn.

Knytbandet är sytt av samma tyg som fodret.

Vart tog då det svarta tyget med vita prickar på första bilden vägen?

-Jo, det använde jag som innerfoder till saxfacket för att saxen inte ska nöta sönder det andra tyget.Det återstår att se om det fungerar.

Pimpat syskrin

Äntligen har jag gjort klart mitt syskrin!

Syskrinet inhandlades på Lidl för 79 kr, ett mycket överkomligt pris tycker jag. Men eftersom jag sedan barndomen lider av trärent-överdos, så kände jag att jag inte skulle stå ut med att ha det omålat.

Alltså skruvade jag isär allt som gick att skruva isär (handtaget var fastlimmat), grundmålade två omgångar, för att sedan måla med lackfärg. Träknopparna bytte jag ut mot porslinsknoppar. På locken lackade jag fast lite av mitt fina gula tyg med hjärtmönster. Sen var det "bara" att skruva ihop det igen. Det tog ungefär 1,5 månad.

  

Mitt tidigare "syskrin" var en trasig platslåda från IKEA och en pappkartong. Inte snyggt,  inte funktionellt.

 De nya knopparna är porslinsknoppar från Indiska. Egentligen hade jag velat ha såna här elefantknoppar, men kände att det skulle bli lite dyrt med knoppar och frakt. Men om jag trillar på några i en butik så...

Till sist visar jag en prinsesstårte-grytlapp som jag gjorde klart i dag. Den ska min mamma ha i sitt kök, men den blir nog mest prydnad, för den är lite för tunn. Dessutom är det ju ganska opraktiskt med en ros mitt på.

Ugglor och älgar

 I dag har det flyttat in två nya, virkade, ugglor på tavellisten vid vår matplats.

Sen tidigare bor där två teak(?)ugglor som jag köpt på Tradera. Min morfar och mormor hade likadana på sin kryddhylla och plötsligt kände jag att jag ville ha, eller faktiskt behövde ha, såna ugglor.

De ugglor som fanns hos min morfar och mormor hade en av mina otaliga kusiner ärvt, så jag fick snällt jaga reda på ett par egna. Jag var så glad när jag fick hem mina ugglor!

 Så här ser hela tavellisten vid matplatsen ut. Barnens konst dominerar som synes.

Den största tavlan har R gjort. Den syns även i närbild på första bilden.

På den här änden finns två ugglor som svärmor köpte på loppis när M var liten.  När hon nyligen hade översvämning i källaren kom de fram och så fick de flytta hem till oss.

Hjärtat i ramen är från en servett som jag hittade i Finland hos Ms mormor.  Blocket med monster kommer från Lagerhaus.

Det här är ett av Js alster. Ugglan skulle man ju kunna tro var sydd av något av barnen, men nej, det är jag som har gjort den. Brevid är ett Transformersmärke.

Bilderna i det här inlägget tog mååånga timmar att fota, dels beroende på dåligt ljus, men även att jag var tvungen att några gånger springa ut i trädgården för att jaga bort älgar som åt på mina äppelträd. Därav rubriken ;).

Jag har i alla fall lärt mig i dag att älgar inte bryr sig om att man slamrar med grytlock (själv fick jag ont i öronen), men kastar man en näve småsten i huvudet på dem blir de rädda och springer iväg.

PS. Jag är urdålig på att kasta. Jag kastar löst och siktar dåligt, så det gjorde absolut INTE ont på älgen.

S(t)ilstudie

Idag har jag utökat min lilla tesil-samling med en liten rulltårtesil. Jag tänkte passa på att visa några av mina andra silar.

De här två har jag fått i present av snälla vänner. Den lilla kannan är från loppis och silen med tillhörande skål kommer från Sagaform.

 

Tehuset, som jag haft sedan länge, står på ett litet Rörstrandsfat. Silen i tekannan kommer från Indiska.

Den har fina gamla skedsilen har jag fått låna av svärmor på obestämd tid. Den har hon fått av någon i sina finska hemtrakter. Keramikfatet är köpt på Gotland hos Lindas krukor, som ligger alldeles i närheten av svärmors sommarställe.



De här tre är nog ändå mina favoriter. Den lilla kannan skulle jag tro är inspirerad av servisen Prunus.

Att välja mellan kannan och den prickiga lila tekoppen är alltid svårt och nu har jag gjort det ännu svårare, när jag köpt en liten rulltårta också.

Nöje och nytta

I dag hade jag vägarna förbi Gröndal, så jag passade på att kolla in Stadsmissionens second hand-butik.

Och vilken tur jag hade! Jag hittade två påslakan, en duk och ett örngott.

Örngottet, med grönt mönster, blev jag väldigt förtjust i . Tyvärr har det en del små hål.
Det blåa påslakanet och det rosa påslakanet, kunde jag inte låta bli att köpa. Det känns helt fel att lämna kvar gamla fina retromönstrade påslakan  i affären.

Duken är nog nyare, men den passade så bra ihop med de andra, så den fick också följa med.

Som vanligt när jag hittar tyger, var det inte precis något "fynd" rent prismässigt. Men jag tröstar mig med att pengarna går till något bra. Att jag har förenat nöje med nytta.

Finaste smyckena

Det här vackra armbandet har J, 3år, gjort till mig på dagis.

-Mamma det är som kristallerna i Stålmannens hus.

Har man sett senaste Superman-filmen så förstår man tanken. Det ser faktiskt ut som kristallerna i Stålmannens "hus".

 Så här tjusigt är det på!

Även H och R, Js storebrödrar har tillverkat ett och annat armband och halsband till mig. 

En regnig och ruggig dag som denna piggar det upp med färgglada små hästar, hjärtan, blommor, fjärilar och annat fint.

Att få såna här presenter av barnen gör mig alltid lika glad. Att de har ansträngt sig för att göra något fint till mig.

De är de finaste smyckena.